Tomten och chokladfabriken

I helgen såg jag "Charlie and the Chocolate Factory", med engelskt tal och inte den mesiga dubbningen. Den motsvarade verkligen alla förväntningar som man kan ha på en Tim Burton film. Med sin svartsyn framställer han fenomen i sin skruvade värld så att man förmår att se saker i sin egen tillvaro som man annars kanske missat.
Någon har sagt att Johnny Depp gestaltar Willy Wonka som ett slags Michael Jackson, men Depp har förnekat det. Parallellen är dock given. Precis Willy Wonka lockar barn till sin chokladfabrik, så lockade ju Jackson barn till sitt Neverland.
Filmen innehåller dock en annan intressant parallell till vår tid och det är vissa kändisar som åker till tredje världen länder och på underliga vägar skaffar sig adoptivbarn. Charlie i filmen väljer sin egen familj hellre än rikedomen som Willy Wonkas arvinge. Wonkas planer går om intet till dess han inser att han bara kan få Charlie med hans familj.
Man funderar ju på på hur en sån som Madonna fungerar när hon åker runt och handlar barn. Läste just att Malawi nekade henne en ny adoption. Heder åt de malawiska myndigheterna. Det är ju inte givet att ett barn blir lyckligare som en accessoar till en rik uppkomlings behov av att känna godhet. Inte nödvändigtvis lyckligare än bland sina egna kompisar och släktingar...