Nikolaj Gogol skrev en gång den lysande novellen "Näsan" om en man som blev av med sin näsa och fick en del problem med det. På 1970-talet spelade TV-teatern in en variant av det här temat med Carl-Gustaf Lindstedt i huvudrollen. Han spelade herr Lagom i Mellanpartiet, mannen som miste sin politiska profil, när han en dag vaknade upp utan näsa. Gogols novell är en hejdlös satir med de som tycker de har något att säga och gör det men någonstans på vägen försvinner substansen i det de säger.
Som vi ser på bilden ovan har även dagens politiker liknande problem. I denna medietäta och digitaliserade tid kan inte bara kroppsdelar och pigment ställa till problem. Här finns också de bedrägliga "pixlarna" som inte alltid hänger med och faller in där de ska. På bilden ovan ser vi hur ett okänt antal pixlar har försvunnit ur bilden, på ett för oss okänt sätt. Bilden tycks tala till oss med ett nytt, om än implicit innehåll. För det som syns är ju lika intressant som det som inte syns, eller hur?
Inlägg
2 kommentarer:
Sen har vi ju partier som tappar sin ideologi också...
Men tänk om något har växt ut under de förlorade pixlarna? det kan ju vara praktiskt taget allt från en snorbroms till någon svulst av något slag. Kanske en sådan där som Kim Il Sung hade i nacken!!!
Skicka en kommentar