Det påpekades på annat håll under gårdagen att den mest absurda formen av anställningstrygghet var arvsmonarkin. Arvsmonarkin genomfördes i Sverige genom en statskupp 1521 då despoten och tyrannen Gaustav Eriksson Vasa tillvällde sig både den politiska makten och i ett senare skede också en stor del av kyrkans egendomar.
Fram till denna tidpunkt hade Sverige att så kallat valkungarike och den valde regenten var Kristian II, med tillnamnet den gode. Arvkungariket var naturligtvis ingen optimal styrelseform, men det hade en fördel framför det som nu med våld genomfördes; man kunde undvika rena idioter på tronen, helt enkelt genom att inte välja dem.
Det fanns gott om motståndare till statskuppen. Utgående från Småland startade frihetskämpen Nils Dacke det som i historien blivit känt som Dacke-fejden. Ursurpatorn lyckades dock besegra alla motståndare och arvsmonarkin kom att etableras, trots att Gustav I söner kom att visa sig allt annat än dugliga som statshefer.
Det väsentliga är att denna typ av styre införs genom en statskupp, där den legitime och valde regenten avsätts på ett rättsvidrigt sätt. Därför kan själva styrelseformen betraktas som illegitim.
För övrigt anser jag att monarkin ska avskaffas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar